Rebecca har hela sitt yrkesliv arbetat inom vården. Hon började sin bana som mentalskötare och arbetade många år inom psykiatrin och missbruksvården. Efter flera år utbildade hon sig till sjuksköterska. Strax efter att hon var klar födde hon sin första son. Redan när sonen var några månader började det märkas att han var lite extra aktiv. När han var 8 år fick han sin ADHD diagnos. När han var 9 år började han medicinera, mest för att det inte fungerade i skolan. Allteftersom blev problemen i skolan värre och tillslut blev det även bekymmer på fritiden.
Rebecca har i perioder inte vetat hur hon ska ta sig vidare, hur hon skall kunna vända allt det negativa till något bra. Hur skulle hon kunna hjälpa sitt barn till ett bra liv med en fungerande vardag? Efter många års kamp och en turbulent tid där allt bara tycktes bli allt värre mötte Rebecca slutligen människor som gav sonen och henne rätt stöd vilket till slut ledde till att allt långsamt blev bättre.
Rebeccas kamp och envishet gav resultat
Lyssna till Rebeccas berättelse om hur det är att vara mamma till ett barn med ADHD och missbruksproblematik. Hon berättar om kampen, känslan av maktlöshet och andras grymhet. Men hon berättar även om glädjen när det vänder. Om fina människor hon mött som blivit betydande i hennes kamp och som bidragit stort till att hon orkat hålla ut. Hör hur hennes kamp och envishet till slut gav resultat. Hör hur det är idag, hur sonen har det och om deras relation.
Idag jobbar Rebecca som skolsköterska och föreläsare och utbildar andra kring NPF och inkludering. Genom sina erfarenheter har hon lärt sig mycket och försöker dela med sig för att öka toleransen och förståelsen bland människor som arbetar med- och möter barn i olika situationer.
Rebecca berättar på ett ärligt sätt hur det är när det vi håller mest kärt inte fungerar. Hon delar med sig av sorg och förtvivlan men även av glädje och hopp. Hon vill med sin föreläsning dela med sig till andra för att ge en ökad förståelse men även till föräldrar i liknande situationer så att de vet att de inte är ensamma och att även den mörkaste situationen kan vändas till det bättre.
