I Kurt Nybergs föreläsning får vi följa när han som 30 åring blir psykotisk och upptäcker de svårigheter som drabbar många med psykiska problem. Kurt berättar hur han fann en väg till ett gott liv utan medicin och fick verktyg att förstå sina tankar.
Kurt rökte cannabis ett par år i sin ungdom och drabbades av paranoia som läkte då han slutade med drogerna. När han fått sitt andra barn drabbades han av psykos och var inlagd två gånger under ett år. Läkaren bedömde att han skulle behöva äta medicin hela livet men Kurt valde att försöka leva utan medicin. Han trappade ned sin psykosmedicin ”Mallorol” under tio månader och valde också att leva igenom de psykossymptom som dök upp.
Han drabbades av reumatiska problem och fick hjälp av sjukgymnaster och arbetsterapeuter för att få smärtan under kontroll och återvinna styrkan i försvagade fingrar och ben utan medicin. Fem år av träning gjorde honom frisk igen och lärde honom att tänka långsiktigt om hälsa. Depressionen slog till när han blev arbetslös och skilde sig från kvinnan som han uppfostrat fem barn tillsammans med under 14 år. Under ett möte på Arbetsförmedlingen upptäcktes hans depression och den här gången träffade han en terapeut som efter utredning sade: ”Jag kan hjälpa dig”. Hon gav honom redskap att jobba med sitt tänkande så att hans inre liv är helt annorlunda tio år senare.
En väg mot tillfrisknande istället för en sjukdom
Vid nedtrappningen av psykosmedicinen bestämde Kurt sig för att se psykosen som en väg mot tillfrisknande istället för en sjukdom. Det blev år av intensivt arbete med perception som förändrades på många olika sätt. Han vande sig vid att betrakta det som hände honom utan att förföras av sina upplevelser. På det viset kunde han vara psykotisk utan att tappa verklighetens krav ur sikte. Så småningom blev psykosen en bekant process som inte oroade honom, och så småningom klingade de av och blev ovanliga i hans liv.
Att besegra sina reumatiska problem med fysisk träning blev en liknande upplevelse, med skillnaden att den här gången fick han hjälp av sjukgymnaster och arbetsterapeuter som gav honom stöd att hitta strategier för att minska smärtan och behålla rörligheten i lederna. Han fick ett nytt förtroende för vården.
Depressionen fick Kurt verktyg att hantera via en terapeut. Han har förstått att hans tankar påverkar hans själsliv och hur han skall tänka för att undvika att hamna i depressionens fallgropar. Varje gång han har något som närmar sig ett återfall tar han fram verktygslådan och gör något åt de snårigheter som han behöver åtgärda. Det har förändrat hans inre liv nästan totalt.
Idag är Kurt pensionär och jobbar kvartstid i Svenska kyrkan. Han är ordförande i Intresseföreningen för schizofreni i Uppsala och volontär i RSMH på Föreningen Verkstan.
Han har försonats med de negativa händelserna i sitt liv och ser gärna bakåt.
Min väg heter föreläsningen som ger en överblick över resan från att få en psykosdiagnos och drabbas av följderna. Den behandlar stigmatisering, fattigdom, ensamhet, sjukdom och medicin. Hoppet och de personliga strategierna spelar en huvudroll, när livets upp och nedgångar belyses.
Om att vara Hjärnkollambassadör handlar om mina erfarenheter som attitydambassadör och samordnare av en regional avdelning. Den beskriver de många olika möjligheter som öppnas för en person som utbildas till Hjärnkollambassadör.
Tillgänglighet vid psykisk ohälsa handlar om mina erfarenheter av att diskutera och möta problem i arkitektur, bemötande och tekniska hjälpmedel till exempel. Avsikten är att inspirera till tänkande och kanske utvecklande av ett nytt regelverk kring dessa frågor.
