Som 7 åring försökte Linda ta sitt liv, inte ont anade hon vad som skulle komma hända framöver i hennes liv. Det började med ett suicidförsök och slutade med ett barns suicid. Det var starten på hennes liv med psykisk ohälsa men också slutet. Dessa trauman har inget som helst med varandra att göra men är ändå så nära förbundna med varandra.
Genom åren har Linda levt med olika typer av psykisk ohälsa. Hennes självhat bidrog till att hon utvecklade ett självskadebeteende, ätstörningar, depression. Linda har genom åren jobbat mycket med sig själv och gått i olika behandlingar, bland annat KBT. Hon lärde sig att förvandla sin sorgmantel till sköld och svärd, hon blev krigarprinsessan Xena som inte var rädd för någon eller något.
2018 förlorade hon sin styvson i suicid, familjen hade under flera år försökt få hjälp för hans mående, bl.a. genom vården. Veckorna innan hans död verkade allting vända, han verkade må lite bättre och det kändes som att han var på rätt väg. Chocken som uppstod vid hans död yttrade sig både psykiskt och fysiskt och Linda upplevde det som att chocken inte släppte greppet förrän efter ett år. När hon sökte stöd från samhället så blev hjälpen minimal. Bristen på kunskap från samhället/vården gjorde att det stöd hon fick orsakade mer skada än nytta och istället för att få ett bra omhändertagande i den akuta krisen så skapades nya trauman.
Hoppet visade sig för Linda i form av en äldre kvinna på en kyrkogård. Linda satt i minneslunden och grät i regnet då en främmande kvinna stannade framför henne. Kvinnan började prata med henne och snart pratade de om allt mellan himmel och jord. Linda bär fortfarande med sig denna kvinna och den medmänsklighet hon visade, för första gången på länge kände hon att det fanns hopp.
Linda har genom åren hittat många strategier för att lära sig leva med sina trauman, och må så bra som hon kan. Genom sin styvsons suicid blev hon tvungen att närma sig sina egna trauman. Hennes återhämtningsprocess var nödvändig för att kunna bearbeta sin styvsons suicid. ”Processen och bearbetningen som fört mig hit har varit ett helvete på jorden som jag aldrig trodde att jag själv skulle överleva ifrån. Men här står jag idag och känner att livet börjar få en mening igen”, säger Linda.
Idag är Linda Hjärnkollambassadör och vill genom sina föreläsningar öka förståelsen hos samhällets aktörer för hur viktigt bemötandet är för människor som utsatts för trauman. Men hon vill också kunna hjälpa andra människor, finnas där med sköld och svärd till den som behöver det, och vara deras sköld för ett tag.
Linda berättar på ett lugnt, tryggt och öppet sätt sin historia genom våld, sexuella övergrepp, ätstörningar, självskadebeteende, depression och ett barns suicid. Men också om olika vård – och myndighetskontakter. Hon delar med sig av strategier och verktyg hon använt sig av för att ta sig igenom svåra perioder. Linda vill förmedla hopp om att man kan leva återhämtat och må bra även efter att ha varit med om svåra trauman.
