Har man en medfödd funktionsnedsättning så behöver man per definition stöd och anpassningar i miljön för att få en fungerande vardag. Detta är ett faktum som ofta glöms bort när funktionsnedsättningen inte syns på utsidan.
Jag var tio år när jag fick diagnosen Aspergers syndrom, en form av autism utan någon intellektuell funktionsnedsättning. Men trots att mina svårigheter uppmärksammades så tidigt har stödinsatserna ofta fördröjts eller uteblivit helt och hållet, på grund av bristande förståelse och okunskap hos omgivningen.
Min erfarenhet är att jag kan fungera utmärkt, om jag bara får rätt förutsättningar. Jag kan bidra i samhället, och få ett bra liv. Det enda jag inte kan är att leva som alla andra.
Förståelse är nyckeln till ett bra bemötande. Och ett bra bemötande är nyckeln till ett bra liv. Det som står i vägen för detta är stigmatisering och bristande kunskap. I min föreläsning försöker jag motverka bådadera, genom att förklara orsaken bakom klassiskt autistiska beteenden och ge andra människor en inblick i hur jag tänker, känner och uppfattar min omvärld.
Min berättelse handlar om psykisk ohälsa, utanförskap och bristande kommunikation, men också om strategier, styrkor och de möjligheter som uppstår när man tillåts leva i enlighet med sina egna förutsättningar. Den osynliga funktionsnedsättningen måste göras synlig.
Som hjärnkollambassadör vänder jag mig till alla som vill veta mer om Asperger eller autism. Än så länge har jag begränsad erfarenhet av arbetslivet, men åtskilliga exempel från grundskola och gymnasium.
