Jonas Lundström berättar och sjunger om sin spännande resa genom livet där han bildligt talat gick genom djupaste mörker men där också strimmor av ljus alltid var närvarande. Det är inspirerande, smärtsamt och hoppfullt på samma gång. Han talar om allt mellan sin upplevelse av en barndom med vardagliga kränkningar, tappad livslust, ticks och tvångstankar, och hur det ena påverkar det andra.
– Om den som lyssnar till min berättelse hittar något som berör eller inspirerar så är jag nöjd oavsett vad det är. Jag bara berättar och sjunger vad som hänt ur mitt perspektiv.
Det finns mycket att beröras av ur Jonas Lundströms liv. En barndom med dagliga kränkningar i hemmet som satte djupa spår i hans känslor. Tidigt i livet utvecklade han ticks i kroppen och senare i livet även tvångstankar. Vuxenlivet dominerades av tappad livslust och ett liv under många år där strukturerna rasade tack vare en kombination av allt som hänt och var.
– Det går så vitt jag kan se det inte att titta på en enda enskild sak som hänt mig och säga att just det var orsaken till att livet rasade. Det var allt tillsammans som bidrog, så vitt jag ser det.
Ett självdestruktivt beteende ledde till att han både medvetet och omedvetet övergav strukturer och vardagsrutiner, var arbetslös och under perioder hemlös. En sak gav honom livslust: musiken.
– Enda gången jag kände frid var när jag sjöng och spelade.
Musiken och gitarren har han också med när han berättar.
– Jag tror att det ger en känsla av vad jag var på för plats känslomässigt tidigare i livet, om jag sjunger och spelar på det sätt jag gjorde dagligen under den perioden inför lyssnarna.
Efter många år bestämde han sig för att vända sitt liv och började arbeta med sitt mående på alla sätt han kunde komma på. En resa till en bättre plats i livet som i sig är värd att lyssna till. Idag har han den bästa tiden i sitt vuxna liv. Han säger att hans liv har varit djupa dalar men också höga höjder och att en sak som ger honom frihet är att få hjälpa andra genom att berätta om sin resa.
– Om det jag gått genom kan befria någon annan så känns det som att det har varit värt något. Jag brottas fortfarande med känslor, minnen, sår och utmaningar, men det är ju en del av livet. Jag kommer aldrig att sluta gå framåt mot det liv jag vill ha.
