Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett brett begrepp, och det vi menar är hur det kan kännas när du mår dåligt inuti. Att känna oro, vara ledsen eller stressad kan vara tecken på psykisk ohälsa. Andra kan få fysiskt ont och känna sig spända i kroppen eller ha problem med sömnen. Vissa kan få problem med sitt minne eller att koncentrera sig.

Psykisk ohälsa kan också handla om psykiska sjukdomar, neuropsykiatriska funktionssätt (till exempel autism och ADHD) och alla psykiska besvär som påverkar ditt dagliga liv och hur du mår.

Större risk

Människor som har flytt från sitt hemland har större risk att drabbas av psykisk ohälsa än de som är födda i Sverige. Trots att risken är större för den som invandrat så söker de vård mer sällan.

Anledningarna till att inte söka vård varierar. Det kan vara att psykisk ohälsa är väldigt tabu i ens familj eller kultur, att du inte vet att det går att få hjälp för sådana besvär, att du inte har orden för att förklara hur det känns, eller något annat.

Stress från migration

Att lämna sitt hemland innebär inte bara att lämna en geografisk plats utan ofta också sitt språk, sin bakgrund, kultur och sitt skyddsnät för en osäker framtid. I det nya landet ska du förutom att hantera tidigare upplevelser också lära dig ett nytt språk, försöka hitta jobb, bostad, utbildning och vänner i ett nytt land.

Detta kan leda till att du drabbas av migrationsrelaterad stress. Det är vanligt att påverkas av händelser som sker under migrationens tre faser:

  • Före du lämnade
    Exempelvis ekonomisk situation, politiskt engagemang, eller hemska upplevelser.
  • Under tiden du flydde
    Exempelvis farlig eller stressig resväg, hemska händelser, oro eller boendesituation.
  • Efter att du kommit till ditt nya land
    Exempelvis nytt språk, låg inkomst, arbetslöshet, söka asyl eller oro för de som är kvar.

Många mår lite bättre precis när de har kommit till sitt nya land, men kan samtidigt drabbas av en livskris. Det är vanligt att känna sorg över förlusten av landet och sin identitet, sitt sociala nätverk,
osäkerhet över den nya situationen, och skuld eller hjälplöshet mot de som fortfarande är kvar i hemlandet.

Även om du mådde bra när du först kom hit så kan en lång asylprocess, ensamhet, ekonomisk osäkerhet och andra saker göra att du börjar må dåligt flera år efter att du kom till Sverige.

Det finns hjälp att få

Oavsett vad du har för besvär kan du söka hjälp på en vårdcentral som oftast erbjuder dig någon typ av stöd eller behandling. Det kan exempelvis vara rådgivning, samtalsstöd, medicin vid behov, hjälp med att förändra dina hälsovanor, eller annat.

Även du som är asylsökande eller papperslös har rätt till vård. När du söker vård kommer personalen fråga om ditt namn, födelsedatum, adress och telefonnummer om du har ett. Om du har ett LMA-kort ska du visa detta, eller uppge ditt reservnummer.

Om du inte kan eller vill söka hjälp i vården är det bra att prata med någon annan du litar på och som lyssnar på dig. Kanske en person i din religiösa församling, en vän, någon på jobbet eller i skolan.

Du kan också ringa Vårdguiden på telefonnummer 1177 och prata om hur du mår. Personalen på 1177 pratar engelska och svenska.

1177 på arabiska: 0771 – 11 77 90
1177 på somaliska: 0771 – 11 77 91

Rätt till tolk

Om du inte kan uttrycka dig tillräckligt på svenska har du rätt till tolk. Det står i lagen, och gäller både när du söker vård och har kontakt med myndigheter.

Tystnadsplikt

Både sjukvårdspersonal och tolkar har tystnadsplikt. Det innebär att de inte får lämna ut uppgifter om dig till någon annan person eller myndighet utan att du godkänner det.


Bli Hjärnkoll-ambassadör

Om du behöver hjälp

Stötta andra – Var en bra vän