Individanpassa bemötandet

För inrikes födda såväl som utrikes födda spelar bemötandet stor roll. Klienten vill bli lyssnad på, respekterad, bli tagen på allvar samt känna sig stöttad av den professionella.(17)

Det kan till exempel innebära att du behöver:

  • Ställa kompletterande eller alternativa frågor.
  • Ta lite extra tid för mötet om möjligt.
  • Möta personen utifrån dennes behov istället för ett standardiserat förfarande.

”Bara att du ler när vi hälsar får mig att känna mig som en människa!”

Parvaneh, Hjärnkollambassadör

Ge information

Något som är bra att tänka på särskilt i transkulturella möten, är att informera om hur förutsättningarna för hjälp ser ut inom ditt yrkesområde. Inom vården kan det exempelvis vara psykopedagogiska insatser som innebär att informera patient och anhöriga med psykiska eller sociala problem, om vad problemen kan innebära. Inom en myndighet kan det vara att förklara ingående hur man söker arbete eller vad olika myndigheter får och inte får göra.

Informationsmaterial på modersmål är en värdefull hjälp både för stödsökande och dess anhöriga. Ibland är samtal genom tolk ett bättre alternativ. På vissa orter arbetar vård och omsorg med så kallade kulturtolkar som översätter språkligt men också hjälper patienten greppa situationen utifrån personens kulturella utgångspunkt.(18)

Kartlägg individuell förförståelse

Kulturformuleringsintervjun (KFI) i DSM-5 innehåller 16 frågor som handlar om hur personen
själv definierar sitt problem, ser på orsak, möjligt stöd och belastningsfaktorer; egen uppfattning
kring betydelse av bakgrund och kulturell identitet; sjukdomshantering; tidigare hjälpsökande; hinder
för vård; aktuellt hjälpsökande och önskad hjälp samt relationen med behandlaren.(19)

Var medveten om din egen förförståelse

Det finns en risk att omedvetna föreställningar och stereotyper hos både professionen och den stödsökande försvårar mötet.(20) Att professionen reflekterar över sin egen förförståelse och sina egna förutfattade meningar kan göra mötet mer givande.

Stärk motståndskraften

Personer med bra självförtroende, en förmåga att kommunicera och att lösa problem, som kan hantera känslor och impulser har större chans att ta sig genom livskriser.

Fenomenet kallas inom vården för resiliens och är ett samspel mellan god självkänsla, goda familjerelationer och tillgång till föreningsliv, vänner och arbetskamrater.(21)

Stärk motståndskraften genom att exempelvis:

  • Uppmuntra att söka ett socialt sammanhang, exempelvis kulturförening, lagidrott, religion eller studiecirklar.
  • Föreslå eller uppmuntra samtalsterapi, gärna i grupp för att dela erfarenheter med andra och känna sig mindre ensam.
  • Stötta klienten i att bygga självförtroende.
  • Föreslå mental och fysisk träning.

Notera kroppsliga symtom som uttryck för psykisk smärta

Psykisk smärta kan vara så överväldigande eller svårgripbar att den ännu inte kan formuleras med ord. Hela eller delar av smärtan kan istället uttryckas med vaga eller starka kroppsliga symtom.

Var medveten om omvärlden

Personer med migrationsrelaterad psykisk ohälsa kan växla snabbt i sitt hälsotillstånd. Forskning utifrån nyanlända flyktingar har visat att många påverkas som mest negativt av oro för anhöriga utanför Sverige, manifestationer av fientlighet mot flyktingar, svårigheter att orientera sig i samhället och överväldigande krav i vardagen.(22)

Samverka med andra

Asylsökande som får insatser från många olika instanser har ofta behov av stöd för att hålla koll på alla dessa.

I både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen står det att kommunen och regionen ska upprätta en samordnad individuell plan när det bedöms att insatser behöver samordnas. Det här gäller också privata utförare som kommun och region har avtal med.(23)

Använd tolk

Att inte tala samma språk som sin klient kan vara en barriär som tolken överbryggar. Men tolkar kan sällan lösa alla kommunikationsproblem. Om vissa ord inte har någon direkt översättning på klientens modersmål behöver det förklaras på ett enklare sätt. Ansvaret för att klienten ska förstå vilar på professionen.

Grundregler vid tolkanvändning:
  • Ta reda på exakt vilket språk och vilken dialekt det gäller.
  • Fråga om klientens önskemål om kön på tolken.
  • Efterfråga i första hand en specialiserad tolk, exempelvis auktoriserad sjukvårdstolk.
  • Boka samma tolk för samma klient då det underlättar för klienten att bygga förtroende för tolken och för dig.
  • Förklara för klient och familj varför det inte är lämpligt att använda anhöriga som tolkar. Anhöriga kan inte förväntas översätta lika professionellt som en tolk, och kan ha egna behov under mötet som glöms bort ifall de också ska tolka.
  • Använd aldrig barn som tolk. Det är att lägga en alltför stor börda på dem.(24)

Lyssna på de med erfarenhet

Brukarperspektivet kan vara hjälpsamt både för klienter och personal. Bland annat genom att bidra till djupare förståelse hos personalen för både riskfaktorer och friskfaktorer. För andra med liknande erfarenheter kan det hjälpa till att minska stigma och skapa igenkänning.

Läs intervju med en arbetsterapeut inom psykiatrin som tidigare bokat Hjärnkollambassadörer.

Lästips

Böcker

“Krig, tortyr och flykt” – Möller, Petrini, Gustavsson

“Transkulturell psykiatri – Kliniska riktlinjer för utredning och behandling” – Svenska psykiatriska föreningen

Webbsidor och digitala publikationer

Att samtala genom tolk – Socialstyrelsen

FREDA-beskrivning, kartlägga utsatthet för våld – Socialstyrelsen

Kommunikationsstöd i vårdsituationer – kom-hit.se/flykting

Manual för psykosocialt stöd till asylsökande – Läkare utan gränsers interventionsmodell

Migration, psykisk ohälsa och trauma – Ett studiehäfte för dig som möter asylsökande och flyktingar i ditt arbete – Transkulturellt centrum

Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter – Ett kunskapsunderlag för primärvården – Socialstyrelsen

Vård och omsorg ur ett interkulturellt perspektiv – Socialstyrelsen

Referenser

17. Müssener, Svensson & Söderberg. (2009). Vilken betydelse har positivt bemötande för
återgång i arbete?
18. Pakzad, F. (2018). Transkulturell psykiatri: Psykoterapi i ett transkulturellt perspektiv.
19. Lewis-Fernández et al. (2014). Culture and psychiatric evaluation: Operationalizing
cultural formulation for DSM-5.
20. Bäärnhielm, S. (2014). Transkulturell psykiatri.
21. Egidius, H. Natur & Kulturs Psykologilexikon. Finns på www.psykologiguiden.se
22. Pakzad, F. (2018). Transkulturell psykiatri: Psykoterapi i ett transkulturellt perspektiv.
23. Sveriges kommuner och regioner, SIP – samordnad individuell plan,
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/, hämtad 2019-12-12
24. Sundvall, M. (2018). Transkulturell psykiatri: Tolkanvändning.