Jenny Häggblom föreläser om sin resa från barn, via en tidig elitsatsning inom idrotten till att hon redan som 19-åring tvingades sluta med idrotten på grund av svår utbrändhet och tillhörande psykisk ohälsa. Idag lever Jenny ett liv med distans till idrotten, även om taggen i hjärtat och de krossade drömmarna ännu lever kvar i henne.

Jenny valde att redan som 12-åring satsa på en elitkarriär inom sin idrott, och rönte snabbt framgångar. Redan i tidiga tonår sades det att hon var för bra för att spela i Europa och att hennes destination och mål var USA. Hon levde också med förhoppningen om att hon skulle kunna försörja sin familj och tränare, fast hon själv aldrig sagt de orden. Med en tränare som pressade, och med en okunskap om sin psykiska hälsa, kraschade Jenny in i väggen efter att scoutats till USA och påbörjat det som en gång var hennes tränares dröm. Det var först sex år efter kraschen hon fick veta att hon har en diagnos inom autismspektrat, något som förklarade många av de svårigheter hon haft under sin idrottskarriär. Nu berättar hon öppet och ärligt om sin väg från en ambitiös och duktig påläggskalv till ett totalt vrak, allt inom loppet av enbart en tonårstid.

Jenny lever sedan 8 år i Halmstad och har tunga akademiska meriter på sitt CV. Bland annat har hon slutfört två grundutbildningar och genomför sin andra masterexamen inom idrottsvetenskap och idrottsfysiologi.

Hon har även arbetat som en duktig och kunnig tränare för såväl motionärer som elitidrottare. Nu är hennes sikte inställt på en karriär inom det akademiska med både forskning och vetenskap, samtidigt som hon föreläser om sina erfarenheter av psykisk ohälsa inom idrotten. Hennes stora inspiration och morot till att kämpa i svåra stunder är hennes mor, bror och brorson, utan dem hade resan inte varit möjlig.

Citat från åhörare av Jennys föreläsningar

”Tack för en jättebra föreläsning. Vad stark du är som tagit dig igenom det här.”
”Det var jättebra att eleverna får höra detta av någon som vet vad hon talar om.”
”Jenny var engagerande och bra.”
”Jennys berättelse berörde mycket.”