Hej Marie, berätta vem du är och om din arbetsbakgrund inom psykisk ohälsa och seniorer. 

–Jag jobbar som projektledare på Riksförbundet Hjärnkoll, för projektet Vi pratar om livet – män 70+. Tidigare ansvarade jag för seniorverksamheten på Riksförbundet Hjärnkoll. Jag har en bakgrund som beteendevetare med fokus på vuxenlärande. 

Varför lockades du till att arbeta som projektledare för projektet Vi pratar om livet – män 70+? 

–Projektet föddes ur seniorverksamheten, från de erfarenheter och den kunskap Hjärnkoll har fått genom vårt seniorarbete och vetenskaplig forskning inom området. 

Under 2019 tog Hjärnkoll fram studiematerialet, Vi pratar om livet – samtalsgrupp för seniorer. Vi utbildade seniorambassadörer till samtalsledare. Vi såg då att det kom färre män än kvinnor till dessa grupper. Bilden av att det är svårt att nå män förstärktes när vi pratade med andra som hade samtalsgrupper och gick igenom den forskning som finns om samtalsgrupper för äldre. 

Under hösten 2018 kom Socialstyrelsen med en rapport om äldres psykiska ohälsa, där det framgick att män över 80 år är kraftigt överrepresenterade när det gäller fullbordad suicid. Våren 2019 kom Folkhälsomyndigheten med en rapport om ojämlikheten kring psykisk hälsa/ohälsa hos bland annat äldre. Rapporterna visade hur psykisk ohälsa är kopplat till socioekonomisk status, ensamhet, fattigdom på äldre dagar samt att de som har haft psykisk ohälsa tidigare i livet är mer benägna att ha låga inkomster och drabbas av psykisk ohälsa på äldre dar.  

En av Hjärnkolls samtalsgruppledare gjorde en intervjuundersökning på 24 män mellan 75–92 år. Det enda kriteriet för de personer som var med i intervjuundersökningen var att de inte skulle ha deltagit i samtalsgrupper tidigare. Frågor som ställdes var bland annat om deras sociala nätverk och vilka delar de önskade fanns om de skulle välja att delta i en samtalsgrupp. Svaren sammanställdes och analyserades i rapporten ’Män som (inte) pratar om livet’.

När Folkhälsomyndigheten utlyste projektmedel och då prioriterade beforskade projekt, möjliggjorde det att Hjärnkoll kunde göra en ansökan för projektet Vi pratar om livet – män 70+. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fick frågan från Hjärnkoll att beforska projektet och de tackade ja. 

”Äldre män ber inte om hjälp innan de tar livet av sig. Därför behöver vi få mer kunskap om denna målgrupp och vilka signaler vi behöver lära oss mer om för att kunna ge rätt stöd och arbeta suicidpreventivt.”

–Marie Milling

Hur kommer det sig att Riksförbundet Hjärnkoll startade upp ett projekt med inriktning på suicidprevention och äldre män? 

–Hjärnkoll arbetar med antistigma och suicidprevention i allt vi gör, och projektet riktar sig till en målgrupp där suicid är mer förekommande än andra målgrupper. Tillsammans med projektets samverkanspartners försöker Hjärnkoll hitta personer som kan vara i riskzonen för suicid. 

På vilket sätt kommer projektet Vi pratar om livet – män 70+ att arbeta suicidpreventivt de kommande åren?

–Målen i projektet är att Hjärnkoll, som civilsamhällsorganisation, ska samverka med samhällsinstanser för att skapa långsiktiga relationer för att nå äldre män. Även våra samverkanspartners inom kommun/stad och region har svårt att nå dem och idén är att vi i samverkan ska ha lättare att göra detta.

Projektet pågår under tre år och vi är nu på vårt andra år. Projektet drivs i Stockholm och i Västra Götaland, där vi samarbetar med personer från Stockholms stad och Göteborgs stad samt respektive region. I Stockholm deltar två stadsdelar, Enskede-Årsta-Vantör och Kungsholmen, tillsammans med bland annat äldrepsykiatrin. I Västra Götaland deltar personer från Göteborgs stad och psykiatrin samt bland annat ett kommunalt bostadsbolag.

Projektet sprider nu, tillsammans med våra samverkanspartners, information om att Hjärnkolls samtalsgrupper för äldre män över 70 år finns tillgängliga. Förhoppningsvis kommer de första samtalsgrupperna att starta under hösten. 

Projektet hoppas ta fram en modell för hur olika aktörer kan samarbeta på ett bättre sätt. Hösten 2022 kommer projektet att presentera en slutredovisning om hur samverkan mellan civilsamhällorganisation och samhällsintuitioner kan fungera. 

Projektet kommer också under 2022 genomföra en forskningsstudie på samtalsgrupper och hur de kan förbättra deltagarnas psykiska hälsa och fysiska välmående.  

Allt kommer att presenteras vid en nationell konferens och genom seminarier i de regioner där en Hjärnkollförening finns. En bok och handbok kommer också tas fram med projektets resultat, där bland annat samverkanspartners och deltagare bidrar med innehåll. 

”Det är mycket som behöver hända när det gäller hela äldreomsorgen och vi fick se under pandemin hur lite vi som samhälle värnar om de äldre.”

–Marie Milling

Vad hoppas du att projektet kan bidra med i det suicidpreventiva arbetet bland äldre män? 

–Projektet har redan nu bidragit med inspel till Stockholms Äldreförvaltning suicidpreventiva handlingsplan.  

Vi har i projektet tagit in föreläsare som utbildar personal och samtalsledare i Hjärnkoll men också projektets samverkanspartners i bland annat hur man skapar checklistor på en arbetsplats på vad man behöver vara förberedd på när man möter en suicidnära person. Kunskap delas också om riskgrupper för suicid som till exempel socioekonomin i relation till psykisk ohälsa och vad man kan tänka på när man möter denna målgrupp. 

Jag hoppas att projektets resultat i Stockholm och Västra Götaland kommer att spridas, och till hjälp använder vi på Hjärnkoll oss av våra regionala föreningar som kan använda projektets modell i sin samverkan med kommuner och regioner. 

Vad tror du behövs i samhället för att minska risken för suicid bland män över 70 år?

–På ett sätt tror jag att en del av problematiken löser sig själv genom att mansrollen förändras. De stereotypa maskulinitetsnormerna är i förändring. Till exempel att pappor är föräldralediga kommer att förändra även deras åldrande. De får en närmre relation med barnen och den omhändertagande sidan av sig själv. Jag tror också att det jämställdhetsarbete som görs på olika sätt är avgörande.

Hjärnkoll behöver vara med i samtal om stereotyper och diskriminering, men kunskap om äldre män behöver också spridas. Suicid är ett stort problem bland äldre och det är inte naturligt att må dåligt som äldre. Förluster i livet kan innebära sorg, men sorg behöver inte betyda psykisk ohälsa. Med kunskap och förståelse om äldres mående kan samhället bidra med mer stöd, både före och under tiden som en person mår dåligt. Det behöver också finns flera former av stöd än vad det finns idag, både för äldre och de personer som når äldre i sin vardag.