Mohammad

Mohammad har upplevt krig och varit med om många traumatiska upplevelser. Flykten från
Syrien var lång och utmattande. När han 2016 kom till Sverige så började han må väldigt dåligt.

Mohammad fick kraftiga oroskänslor och svårt att andas. Han förstod inte vad som hände eftersom man sällan pratar om psykisk sjukdom i Syrien. En dag trodde han att han höll på att få en hjärtattack och ringde efter en ambulans. Sjukhuset skickade dock hem honom direkt.

Problemen fortsatte och Mohammads mående blev allt sämre. På asylboendet väntade alla otåligt på besked från Migrationsverket för att kunna börja sina nya liv. Många blev rastlösa på grund av bristen på aktivitet, vilket ledde till konflikter. Det fanns ingenting att göra på och omkring
boendet och att åka till den enda närliggande staden var inte ett alternativ. Bussen fram och tillbaka kostade 56 kronor, och de fick bara 24 kronor per dag från Migrationsverket.

Även fast vissa på boendet hade liknande upplevelser som Mohammad så vågade han inte berätta att han mådde psykiskt dåligt. Han var van vid att psykisk ohälsa var lika med en stämpel att du är galen, och oroade sig för rykten och att bli utfryst. När de andra frågade varför han varit på sjukhuset så skyllde han därför på epilepsi.

Kraschen och vändningen

Väntan på uppehållstillstånd och oroligheterna på asylboendet ökade på Mohammads stress tills han en dag kraschade. Han började höra röster, fick overklighetskänslor och genomförde flera suicidförsök. Läkarna beslutade att Mohammad skulle bli inlagd, men han fick ingen förklaring om varför. De gav honom medicin och behandling utan att informera om alternativen och utan att inkludera honom i beslutet.

Mohammad skrevs ut men mådde fortfarande dåligt och blev med jämna mellanrum inlagd igen utan någon större bättring. Vändningen började med en fast kontaktperson inom psykiatrin som gjorde att han regelbundet hade någon att prata med och som hjälpte till att hitta strategier för ett sundare liv. Kontaktpersonen hjälpte honom också att få träffa en läkare som verkligen lyssnade på honom. Den nya läkaren konstaterade PTSD och förklarade för Mohammad varför man får det. Plötsligt förstod Mohammad sin situation och livet kändes lite lättare.

Idag mår han bättre och har stora förhoppningar inför framtiden. Med hjälp av träning, sin kontaktperson, bra information om diagnosen och att inkluderas i sin vård har Mohammad fått en bra grund att stå på i sitt tillfrisknande.

Medskick till personal inom vård och myndighet:
  • Ta dig tid att lyssna och prata med den som mår dåligt. Det sparar så mycket tid för alla.
  • Förklara för den du möter hur saker fungerar, och till exempel vad en viss diagnos innebär, eller varför du vill ge medicin och vad det finns för olika slags behandling.
  • Var noga med att det är en bra tolk. Tolken måste kunna förmedla vad jag säger till dig och vad du säger till mig.
  • Tristessen på asylboendet gjorde allt mycket värre. Det hade varit bra att ha aktiviteter, få veta vad man kunde hitta på eller i alla fall ha någon från personalen att prata med.