En sorgeprocess kan se olika ut och är individuell. Johanna Jalkstam delar sin berättelse om att må bra till att bli helt krossad under sorgens vingar. Att processa och bearbeta sorg till att få ett pussel som går ihop igen trots att en stor bit fattas.
Johanna är född och uppvuxen i Vetlanda och hade en nära och lite bråkig relation med sina syskon som i de flesta familjer. Det de hade gemensamt och delade var deras genuina intresse för djur. Däremot var relationen med sin syster något speciellt, de gjorde allting tillsammans och var oskiljaktiga.
Johannas syster gick plötsligt och tragiskt bort genom en olycka. Innan den tragiska händelsen var Johanna stabil, jordnära, enkel och fast i sina rutiner. Hon bodde mitt i naturen tillsammans med sina djur och levde ett lugnt liv. På grund av sorgen vändes allting upp och ned, livet ändrades totalt. Då tog festandet och alkoholen över för att dölja den avgrundsdjupa sorgen. Alla de grundpelare som stått stadigt rämnade och livet blev ett mörkt hål utan slut.
Tillät sig sörja och fann andrum för sig själv
Ett livsval gjorde att Johanna återvann sitt liv. Hon tillät sig sörja, återhämta sig och att finna andrum för sig själv.
Idag bor Johanna i Jönköping tillsammans med sin dotter och sina djur och arbetar som egen företagare och elektriker. Idag mår Johanna bra, hon har accepterat att sorg är något som en bär med sig och som behöver bearbetas. Att det är okej att det fattas en pusselbit i livet och att sorgen fortsätter att skava men inte hindrar henne från själva livet.
Johanna förmedlar ett hopp bortom sorgen, att själva nyckeln är att prata och att våga möta sig själv. Hur hennes liv förvandlades över en natt till något som hon aldrig kunnat föreställa sig men som gör att hon vill förmedla vikten av nära, genuina relationer. Om att ta steget till att gå i terapi och tillåta sig att återhämta sig utan skam och om låta sig själv sakna sin syster.
