Under Annika Wihlborgs föreläsning berättar hon om hur hon efter sin andra skilsmässa, mitt i livet, drabbades av en psykossjukdom. Hur psykosskoven utlöstes vid varje tillfälle av överansträngning vid olika separationer, hur hon kom vidare och hur hennes liv ser ut idag.
Annika är en Malmötös, som har varit hemstaden trogen, förutom under några år under uppväxten då hon bodde med familjen i Helsingborg. Skolgången under mellanstadiet var tuff, eftersom hon utsattes för mobbing.
Annikas uppväxt präglades av föräldrarnas tilltagande alkoholmissbruk och mammans psykiska ohälsa. Stora delar av hennes skolgång var tuff då hon utsattes för mobbning.
Annika blev tidigt mammans hjälpreda och kurator. Hon blev vad man kallar ”mamma till sin mamma”, redan i de tidiga tonåren. Annika flydde hemmet som artonåring. Utifrån att hon var väldigt rädd för att vara ensam gick hon in i relationer som inte var bra för henne, däribland förekom det missbruk och psykisk misshandel. Under tiden studerade Annika till socionom och arbetade flera år på Försäkringskassan.
Fontänhuset början till värdigt liv
Annika kan nog kallas högkänslig, men allt eftersom åren har gått känner hon att hon trivs rätt bra med det. Men när psykossjukdomen slog till i fyrtioårsåldern var hon och hennes omgivning helt oförberedda.
Det är nu många år sedan det sista skovet. Fontänhuset, som är en psykosocial rehabilitering, hjälpte henne att ta de första stegen mot ett värdigt liv.
Numera arbetar hon som Peer Support inom psykiatrin i Region Skåne, där hon leder en väl renommerad Återhämtningsskola.
